Hälsa

Anmälningspliktiga verksamheter

I syfte att skydda människor mot negativ påverkan på hälsan behöver vissa verksamheter anmälas till bygg- och miljönämnden.

Anmälningsplikt gäller för dessa verksamheter

1. Yrkesmässigt hygienisk behandling med risk för blodsmitta på grund av användningen av skalpeller, akupunkturnålar, piercingverktyg eller andra liknande stickande eller skärande verktyg,
2. bassängbad för allmänheten eller som på annat sätt används av många människor, eller
3. förskola, skola och öppen förskola.

Verksamheten får påbörjas tidigast sex veckor efter det att anmälan har gjorts, om inte bygg- och miljönämnden bestämmer något annat

Yrkesmässig hygienisk verksamhet

Yrkesmässig hygienisk verksamhet kan innebära risk olägenhet för människors hälsa. Till sådana verksamheter räknas bland annat massage, hårvård, fotvård, piercing och tatuering.

Den som har en sådan verksamhet behöver minska och förhindra de risker som finns i verksamheten. Miljöavdelningen ansvarar för att kontrollera att verksamheten följer miljöbalken. Tillsyn görs på både anmälningspliktiga och icke anmälningspliktiga verksamheter.

Hälsorisker

Det finns alltid hälsorisker med att punktera hud eller slemhinnor och en god hygien är därför avgörande för att undvika infektioner eller smittspridning.

Exempel på hälsorisker är: smitta eller infektion, allergier och annan överkänslighet, hudskador och ärrbildning.

På Socialstyrelsens hemsida finns mer infomation att läsa mer om riskerna och hur de kan förebyggas.

Egenkontroll

Alla verksamheter med anmälningsplikt ska bedriva egenkontroll.
Den kan till exempel handla om ansvarsfördelning, hygienkrav, städrutiner, avfallshantering, kontroll av utrustning och listning av de kemiska produkter som används i verksamheten.

Egenkontrollen ska dokumenteras och finnas tillgänglig i lokalen. Egenkontrollen kontrolleras vid tillsyn av verksamheten. Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten har gett ut allmänna råd och vägledning om egenkontroll.

Boendemiljö

Vår boendemiljö är viktig för vår hälsa och vårt välbefinnande. Därför finns det lagar och regler som bestämmer hur den ska vara och det är fastighetsägarens ansvar att uppfylla det.

Enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ska en bostad:

• ge betryggande skydd mot värme, kyla, drag, fukt, buller, radon, luftföroreningar, och andra liknande störningar.
• ha tillfredsställande luftväxling genom anordning för ventilation eller på annat sätt.
• medge tillräckligt dagsljus.
• hållas tillfredsställande uppvärmd.
• ge möjlighet att upprätthålla en god personlig hygien.
• ha tillgång till vatten i erforderlig mängd och av godtagbar beskaffenhet till dryck, matlagning, personlig hygien och andra hushållsändamål.

Fastighetsägarens ansvar

Fastighetsägaren är ansvarig för att åtgärda och undersöka störningar som fukt- och mögel, felaktig temperatur eller buller från fastigheten. Om du bor i en hyresrätt bör du kontakta fastighetsägaren så fort som möjligt om misstänker fukt- eller mögelskador eller andra skador som kan påverka hälsan. På så sätt får fastighetsägaren möjlighet att åtgärda orsaken innan det förvärras.

Om du bor i bostadsrätt bör du istället vända dig till bostadsrättsföreningens styrelse.

Miljöavdelningen ansvarar i sin tur för att se till att fastighetsägaren tar sitt ansvar.

Störningar från högljudda grannar utreds inte av miljöavdelningen. Det är en ordningsfråga för polisen, störningsjouren eller fastighetsägaren.

Radon

Radon är en radioaktiv gas som bildas naturligt i berggrunden när radium sönderfaller. Att utsättas av höga halter av radon under lång tid kan skada din hälsa och på sikt orsaka lungcancer. Gasen är osynlig och luktar ingenting. Det enda sättet att veta om en bostad innehåller skadliga halter av radon är att göra en radonmätning.

Radonmätning bör pågå i minst två månader under eldningssäsongen, mellan den 1 oktober och den 30 april. Ju längre tid, desto noggrannare blir radonmätningen.

Referensnivå och gränsvärden

Referensnivån och gränsvärdena för radon har bestämts, av berörda myndigheter i samråd med bland annat Strålsäkerhetsmyndigheten, utifrån en samlad bedömning av risker med radon. Referensnivån och gränsvärden för radon anger hur hög radonhalten som mest får vara i inomhusluft och vatten.

Strålsäkerhetsmyndigheten angivit en referensnivå på 200 becquerel per kubikmeter (Bq/m3) som inte bör överskridas i befintliga bostäder och lokaler dit allmänheten har tillträde.

Radonsänkande åtgärder

I de bostäder som har en radonhalt över referensnivån behöver radonsänkande åtgärder utföras för halten ska sänkas så lågt som det är rimligt och möjligt.

I privata bostäder ansvarar fastighetsägaren för att utföra radonsänkande åtgärder.

I flerbostadshus och allmänna lokaler är det den som har rådighet över fastigheten som ska utföra mätningar och se till att radonhalten hålls under referensnivån.

Radon i vatten

Allt grundvatten innehåller radon. Det är oskadligt att använda vatten med låg radonhalt men vatten från bergborrade brunnar kan innehålla hög radonhalt. Gasen i vattnet avges till luften vid exempelvis dusch och matlagning och kan leda till förhöjd radonhalt i inomhusluften. Det vanligaste sättet att ta bort radon från hushållsvatten är att lufta det med en så kallad radonavskiljare.

Det enda sättet att ta reda på om vattnet innehåller höga radonhalter är att göra en analys. Det finns flera olika metoder, men de måste ut­föras på rätt sätt för att resultatet ska vara pålit­ligt. Vattnet behöver vara friskt och inte ha stått i rö­ren eller brunnen i mer än tio timmar och det behöver säkerställas att radonet inte avgår till luften när provet tas.

Livsmedelsverkets gränsvärden för radon i dricksvatten i Bequerel/liter (Bq/l):

• Mindre än 100 Bq/l = Tjänligt
• Mer än 100 Bq/l = Tjänligt med hälsomässig anmärkning
• Mer än 1000 Bq/l = Otjänligt

Rökfria miljöer

Tobakslagen ger personer som inte röker rätt till rökfria miljöer. Lagen begränsar därför rökning i vissa lokaler och utrymmen. Rökförbud gäller bland annat på uteserveringar till restauranger och caféer samt inom kollektivtrafiken, idrottsplatser och lekplatser.

Rökförbudet omfattar inte bara vanliga cigaretter. Det är också förbjudet att använda elektroniska cigaretter, röka örtprodukter och att använda produkter som till användningssättet motsvarar rökning men som inte innehåller tobak.

Rökfria skolgårdar

Vid skolgårdar och andra miljöer där barn och ungdomar vistas bör det särskilt eftersträvas att tobakslagen följs. Varken skolpersonal, elever eller besökare på skolan, får röka i eller i anslutning till skolan enligt tobakslagen. Förbudet gäller alla tider på dygnet. Det är även förbjudet att upplåta plats för rökning utanför skolgården.

Det är viktigt att ha ett förebyggande arbete för att minska andelen elever som börjar använda tobak och tobaksprodukter. Information, öppen dialog, tobaksavvänjning och vuxennärvaro är viktiga delar i ett sådant arbete.

Vem ansvarar för att lagen följs?

 Ansvaret för att rökförbudet följs ligger på den som äger eller använder lokalen eller området. Miljöavdelningen bedriver tillsyn av skolgårdar och serveringsställen. Tillsyn genomförs även då klagomål inkommer på andra rökfria miljöer.

Fördjupad information om rökfria miljöer finns på Folkhälsomyndigheten.

Försäljning av öl, tobaksfria nikotinprodukter och receptfria läkemedel

Bygg- och miljöavdelningen ansvarar för att kontrolla försäljning av folköl, tobak, e-cigaretter, tobaksfria nikotinprodukter och receptfria läkemedel. Meddela miljöavdelningen innan du påbörjar försäljning av någon av dessa produkter. Det gäller både om du ska sälja i butik, direkt till kund (detaljhandel) eller som grossist till butiker (partihandel).

Tobaksförsäljning

Vid försäljning av tobak behöver en tillståndsansökan lämnas in till miljöavdelningen som sedan gör en prövning.

Försäljning av folköl, e-cigaretter och tobaksfria nikotinprodukter.

Anmälan behöver lämnas in till miljöavdelningen.

Receptfria läkemedel

Ska du sälja receptfria läkemedel behöver en anmälan skickas till Läkemedelsverket. Anmälningsblankett finns på läkemedelsverkets webbplats.