Nyhet 12 juli 2021 15:21

Rätt klädd i lokal dräkt

– Först skapade vi kvinnodräkten men snart blev det även en mans- och en flickdräkt och pojkdräkten är på gång. Vi har även sytt dräkter till två dockor som ska finnas på Hembygdsgården som inspiration och dokumentation. Foto: Jens Andersson.

I närmare 70 år har idén om en egen hembygdsdräkt diskuterats i Turinge. Nu har den blivit verklighet. Maud Häger Norberg hoppas att dräkten är på väg tillbaka och att kunskapen inte försvinner. – Man är alltid rätt klädd när man tar på sig en folkdräkt eller hembygdsdräkt, säger hon.

Maud Häger Norberg är en av ledarna för studiecirkeln som arbetade fram kommunens första hembygdsdräkt. Hon berättar att tanken på en egen dräkt har diskuterats flitigt av Turingebor från olika generationer sedan början av 1950-talet.

Under spelmansstämman i hembygdsgården 2019 fick idén nytt liv och en intresseförfrågan sattes upp i den lokala livsmedelsbutiken. Det blev första steget i förverkligandet av Turinge-Taxinges hembygdsdräkt.

– Min brorsdotter såg lappen och ringde och frågade om jag hade lust att vara med. Det ville jag, för jag tycker väldigt mycket om att sy. Vi fick använda hembygdsgårdens lokaler där vi träffades varannan onsdag och drack kaffe, åt hembakat bröd, planerade och kom snabbt igång.

Sex månader tog det att genomföra projektet trots att arbetsprocessen normalt tar betydligt längre tid. Designen ska spikas, tyger ska väljas ut, mönster ska konstrueras, de olika delarna ska sys upp, detaljer ska broderas – och det gäller att komma överens.

– Vi var åtta personer som hade väldigt bra diskussioner redan på vårt första möte tillsammans. Det var helt fantastiskt. Alla var med och tyckte till och vi har varit onormalt snabba. Så här snabbt går det egentligen inte att sy en hembygdsdräkt. Men det beror nog på att vi alla har tyckt att det har varit så roligt.

Folkdräkter och hembygdsdräkter visar människors geografiska hemvist och är en viktig del av det svenska kulturarvet. Till skillnad från folkdräkten är hembygdsdräkten inte förenad med klädkoder för olika högtider och civilstånd.

– Folkdräkten skapades före 1850 då man fortfarande sydde för hand men sedan avtog intresset. Efter andra världskriget uppstod ett nytt intresse att visa sin egen hembygd och många socken- och hembygdsdräkter skapades. I Sörmland finns det runt 30 nya hembygdsdräkter och nu har vi också en.

Att hembygdsdräkten skulle ha stark anknytning till landsbygden i Turinge-Taxinge var alla i studiecirkeln överens om, likaså att den på något sätt skulle gestalta områdets historia.

– Spetsen i skjortan ser ut som kvarnhjul eftersom det har drivits många kvarnar här, i tegelbruk och i verkstäder. På 1600-talet fanns ett glasbruk i Taxinge som gjorde glas i samma turkosa färg som västen. Först var idén att den skulle vara tegelfärgad som Taxinge kyrka och Mångfaldens hus, men det förslaget röstades ned.

Västen var en av de mest utmanande delarna i arbetet med hembygdsdräkten. Den är sydd i åtta olika delar för att passa alla kroppsformer. Även broderierna av ängsblommor och den gula forssländan på linförklädet krävde åtskilliga arbetstimmar. Broderierna, som är designade av Berit Gauffin, tog närmare 30 timmar att färdigställa.

– Det var så många detaljer att ta beslut om och jag funderade mycket på hur vi skulle göra en brosch. Väva och sy, det kan jag. Göra silversmide kan jag också, men det är svårt att lära ut och det skulle ta väldigt lång tid.

Lösningen blev Taxingebroschen, skapad med inspiration från Taxingesmycket, som formgetts av guld- och silversmeden Helena Westerdahl efter en gammal silverskatt från 900 e. Kr. som hittades i Finkarby i slutet av 1800-talet.

Planen från början var att den färdiga dräkten skulle visas upp på spelmansstämman förra sommaren men pandemin gjorde att evenemanget fick lov att ställas in.

Arbetet med hembygdsdräkten har betytt mycket för Maud Häger Norberg och hennes vänner i studiecirkeln. Intresset från allmänheten har varit stort och hembygdsdräkten har blivit omskriven i flera tidningar och uppmärksammats i SVT och Landet runt.

– Vi har haft så trevligt tillsammans och har även haft något att göra under den här tråkiga pandemitiden. Responsen har varit så fin och vi har fått mycket mer uppmärksamhet än vad jag hade förväntat mig. Jag har till och med fått en beställning från en lokalkändis och två personer i Norrland som kommer från Nykvarn.

För den som vill sy upp en egen dräkt, och är beredd att lägga runt 120 timmar på arbetet, har Maud Häger Norberg tagit fram en 32 sidor lång sömnadsbeskrivning.

– Den består av både text och färgbilder men man måste vara duktig på att sy för att klara av det. Sömnadsbeskrivningen har även ett ISBN-nummer, vilket betyder att den kommer att bevaras i framtiden. Det är jag glad för.

Nu hoppas Maud Häger Norberg få igång en studiecirkel för dem som önskar skapa egna dräkter.

– Jag har hört att det är många unga tjejer som skaffar dräkter nu. Jag tror och hoppas att dräkten är på väg tillbaka och att kunskapen inte försvinner. För man är alltid rätt klädd när man tar på sig en folkdräkt eller hembygdsdräkt.

Studiecirkeln bestod av: Berit Gauffin, Maud Häger Norberg, Kristina Hedebo, Britt-Marie Ericsson, Lisa Jardemyr, Susanne Eidenberg, Lena Gustavsson och Anna Gauffin med stöd från Åke Andersson.

Text: Tia Hellén. Artikeln är från kommuntidningen Tutan nummer 2 maj 2021. Läs hela tidningen här. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Senast uppdaterad: 12 juli 2021 15:24

Dela sidan

På nykvarn.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Läs mer om cookies här.