Kontrollplan

I en kontrollplan bestäms vilka kontroller som ska utföras för det specifika och unika byggprojektet.

Syftet med kontrollplanen är att den ska användas under hela produktionstiden som ett levande dokument tills dess att projektet är slutfört och avslutat.

Ett annat syfte med dokumentet är att kvalitetssäkra byggnationerna och att se till att samhällskraven uppfylls. Under arbetet gång, från projektstart till projektets avslut, ska byggherren med hjälp av utförandeentreprenören genomföra de uppföljningsmoment (kontrollpunkter) som finns med i kontrollplanen.

Detta kontrollarbete ska alltså ske kontinuerligt allt eftersom olika steg i byggprojektet genomförs. De punkter som byggherren tillsammans med utförandeentreprenören eller sakkunnig utfört verifieras med en signatur och datum m.m. se exempel kontrollplaner.

Exempel på enkla byggprojekt

Bedömningen av vilka projekt som anses som enkla utgår främst från komplexiteten i projektet. Några exempel på vad som kan anses vara enkla byggprojekt:

• Små ändringar i en- eller tvåbostadshus: exempelvis ny- och tillbyggnader upp till 15 kvm (exempelvis inglasning av altan, växthus, kolonistugor, garage eller bastu), takkupor, balkonger. 
• Små ändringar i flerbostadshus eller verksamheter: exempelvis ny- och tillbyggnader upp till 20 kvm, enstaka inglasning av balkong, återvinningsstationer, skärmtak (regnskydd), eldstad eller rökkanal. 
• Byte av färg eller andra åtgärder som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende, förutsatt att byggnaden inte är en kulturhistorisk värdefull byggnad. 
• Skyltar
• Rivning av små byggnader där det inte uppkommer miljöfarligt avfall.
• Markåtgärder, större än +/- 0.5 m.

När ska kontrollplanen lämnas in?

Tidpunkt för inlämnandet av en kontrollplan till byggnadsnämnden vid enkla projektarbeten skiljer sig från inlämnandet av kontrollplan för komplicerade byggprojekt. Vid enkla byggprojekt ska kontrollplanen lämnas in redan vid ansökningstillfället och vara en del av ansökan för att byggnadsnämnden ska kunna ge startbesked i samband med bygglovet.

Hur ska en kontrollplan se ut?

Innehållet i en kontrollplan styrs av 10 kap. 6 § plan- och bygglagen. Kontrollplanen för enkla byggprojekt ska innehålla uppgifter om följande:

- Vad kontrollplaner ska avses

- Vem som kontrollerar kontrollpunkterna

- Vilken kontrollmetod som tillämpas

- Vad kontrollen görs mot (vilket underlag)

- Vilket farligt avfall som rivningsåtgärderna kan ge upphov till

- Hur farligt avfall ska tas om hand

Det viktiga med kontrollplanen är att den ska anpassas till omständigheterna i det enskilda fallet och ha den utformning och detaljeringsgrad som behövs för att på ett ändamålsenligt sätt säkerställa att de väsentliga tekniska egenskapskraven uppfylls och att förbud mot förvanskning och kraven på varsamhet följs.

Förutom de tekniska kontrollpunkterna ska det även framgå vilka andra handlingar som är nödvändiga för att byggnadsnämnden ska kunna besluta om och ge ett startbesked till byggherren för att denne ska få påbörja byggnationerna.

Vad gäller punkten vad kontrollen görs mot så ska kontrollen bygga på ett underlag som kontrollen ska jämförs med. Detta underlag ska främst bestå av en konkret handling såsom en ritning eller en arbetsbeskrivning som klargör hur det ska göras och hur det ska se ut. Underlaget ska visa en teknisk lösning på hur du som byggherre ska tillfredsställa ett visst krav från en föreskrift eller liknande.

En föreskrift kan endast användas som underlag då en översättning från ett krav till teknisk lösning saknas. Om det saknas konkreta underlag kan en kontrollpunkt direkt hänvisas mot krav från exempelvis boverkets byggregler med allmänna råd (BBR).

Den som upprättar kontrollplanen ska så långt det är möjligt ha ett underlag som är tillämpligt vid utförandeskedet och inte vid projekteringsskedet.

För projekt som inte listats under "Enkla byggprojekt" ska förslaget till kontrollplan lämnas in före det tekniska samrådet. För att samrådet ska ha så hög kvalitet som möjligt vill vi gärna att materialet kommer in fem arbetsdagar i förväg, så att handläggaren hinner läsa in sig.

Beslut om kontrollplan fattas av handläggaren i samband med det tekniska samrådet, eller i samband med bygglovsbeslutet för enkla åtgärder.