Turingeån och sjön Turingen

Fiskar och vandringshinder
I ån finns gärs, gädda, abborre och mört och det har även skett utplanteringar av havsöring. År 1992 och 1993 sattes Björkaåöring ut och 1999 gjordes direkutsättningar av Åvaöring. Under åren 2000-2002 sattes havsöringsrom och 2003 sattes havsöringsyngel i vattendraget. Utmed Turingeån finns flera allvarliga hinder för vandrande fisk i form av fördämningar. Utan dessa skulle vandrande fisk så som asp, havsöring m.fl. få mycket bättre förutsättningar för reproduktion och fortlevnad. Detta medför inte bara en natur,- och rekreativ vinst utan även turism och sportfiske. Några av dammarna har en historik från den tid då brukssamhället nyttjade vattendragen. Här har legat stålbruk och slutligen pappersmassafabrik.

Gamla miljösynder åtgärdas
Under åren 1946 till 1966 släpptes stora mängder kvicksilver ut från pappersbruket vid Turingeån, mellan sjöarna Yngern och Turingen. Kvicksilvret orsakar störningar i det ekologiska systemet, gör fisk oätlig och utgör sikt också ett hot mot Mälaren som är dricksvattentäkt åt Stockholm och andra stora städerna runt Mälaren. 1995 påbörjades arbetet med att sanera det förorenade vattnet och då åtgärdades Turingeån genom att man anlade nya åfåror och ledde vattnet förbi de mest förorenade områdena, i första hand Ströpsta- och Vidbynäsdammarna. Mellan åren 1999 och 2003 sanerades sjön Turingen genom stora insatser, som båda innebar en övertäckning av sjöns förorenade botten. I den första entreprenaden täcktes Turingens mynningsområde med finsand och bergkross. I den andra täcktes ca 80 % av sjöns bottenyta med ett konstgjort sediment, en gel. Projektet har rönt stort nationellt och internationellt
intresse och utvärderas genom ett miljökontrollprogram fram till och med år 2008. Saneringen av Turingen har finansierats med bidrag från Miljödepartementet, Naturvårdsverket och EU:s miljöfond (Life Environment). Stockholms läns landstings miljövårdsfond, Södertälje och Nykvarns kommuner har också lämnat bidrag till projektet.

Rent vatten från Yngern
Trots problem med gamla miljösynder rinner vattnet från Yngern, vars vatten är så rent att vid en inventering 1994 befanns ån ha en bottenfauna liknande den hos skogsåar i Mälardalen och i Yngern med tämligen renvattenkrävande arter. Här lever även gräsänder, dammmusslor vattengråsuggor, vanttenkvalster, signalkräftor och sumpsnäckor. Växter som lever i ån är bland annat vattenpest, hårslinga, sköldmöja, kransalger, gul näckros och bladvass. Den sällsynta och rödlistade algen Sjöhjortron (Nostoc Zetterstedtii) finns här åns södra del och i sjön Yngern och kallas även "köttbullsalg". I Turingeån finns den fridlysta citronfläckad kärrtrollslända och bred kärrtrollslända. Hot mot trollsländorna kan vara vattenreglering, igenväxning, övergödning, avverkning runt sjöar och torvbrytning på mossar.

Turingeån med dess närområde är av stor vikt för spridningen av vattenlevande organismer och organismer knutna till strandzonen. Under sträckan rinner den igenom en varierad miljö som skapar omväxling i landskapet. I Stålbruksparken kan om våren ses både reproduktion av vanlig groda och vanlig padda. I de fuktiga skogsparktierna som omger ån domineras trädslagen av klibbal men här finns också död och levande alm, samt lönn, ask, hägg och rönn. Både alm och ask har minskat betydligt på grund av svampsjukdomar vilket resulterat att de båda arterna fått en klassning i rödlistan som "sårbar" (VU). De döda träden lockar  insekter som i sin tur ger föda åt fågellivet och träden utgör på sikt boplats åt fåglar. Det är generellt sett brist på döda träd och äldre ädellövträd i tätortens parker varför träden i Stålbruksparken utgör en viktig del i tätortens biologiska mångfald.

Åns södra del, mellan sjön Yngern och Fredriksbergsvägen är till stor del mycket otillgänglig och rymmer en känsla av mystik då ån är omhuldad av stora ogenträngliga vassbälten på dess västra sida. Här, där Turingeån är som minst tillgänglig lever en eller flera bävrar. Området utgörs till stora delar av björk och al och är rik på fåglar. Vintertid söker strömstare och häger föda här.