- A-Ö
- | Anpassa
- | Lättläst om LSS
- | Lyssna
- | In English
- | Suomeksi
- | Om webbplatsen
- Startsida
- / Biblioteket
- / Om biblioteket
- / Verksamhet
- / Vad var det jag läste?
Vad var det jag läste?
Pågick 20080121-20080615.
Övergripande mål
Projektets mål var att öka barnens läsförståelse, som enligt rapporter, sjunker i Sverige. Med det här projektet valde vi att lyfta fram kreativitet och högläsning. Dels genom att koppla ihop film, bok och eget skapande, dels genom att engagera föräldrarna i sina barns läsning.
Huvudsaklig målgrupp
För att så tidigt som möjligt fånga upp barnen valde vi att satsa på barn i årskurserna F-3 vilket omfattade 298 elever från Lillhaga- och Björkestaskolan.
Kort om läsprojektet
Föräldrarna inbjöds till informationskvällar på respektive skola. Vi erbjöd två kvällar, där föräldrar kunde möjlighet att hämta ut ett gratisexemplar av boken Boken om läslust (utgiven av Barnens bokklubb) och information om projektet. De som inte hade möjlighet att komma dessa kvällar har fått hämta boken vid utvecklingssamtalet med sin mentor.
Kreativitet
För barnen inleddes projektet med filmvisning på Nykvarns bibliotek Alla elever såg filmen Flugsoppan av Ylva-Li och Lennart Gustafsson. Filmen följdes upp med en kreativ dag under ledning av Ylva-Li. Ylva-Li berättade om hur hon och hennes man arbetade med transparent film som de sedan lade på målade bakgrunder. Eftersom alla elever fick en varsin figur på plastfilm, så blev de inspirerade att måla egna bakgrunder. Hos förskoleklassen illustrerade hon hur en film blir till. Ylva-Li visade också böcker i Pixi-format som inspirerade några elever till att göra egna böcker i det formatet. Barnen arbetade även med lera för att visualisera romanfigurer.
Högläsning
På skolorna placerades hyllor i korridorer där föräldrar rör sig. Där fick föräldrarna möjligheten att låna hem böcker. Uppmaningen var att läsa boken högt för sitt barn. Med varje bok följde med frågor som underlag till diskussioner. Frågorna har tagits fram av pedagoger på skolan. Målet med frågorna var att träna barnen i att reflektera över det de läst.
Till varje läst bok målades en larvfot. Larvfötterna sattes upp i en lång rad för att synliggöra hur mycket barnen faktiskt läser.
Fyra månader efter att projektets inleddes avslutades det hela med en vernissage för barnen och alla deras familjer. Lerfigurerna ställdes ut på bord, årsvis i en lång korridor, där även den långa boklarven finns. Bakgrundsmålningar och pixiböcker sattes upp på väggarna. På ett bord fanns det böcker, som eleverna läst eller använt som förebild vid lerarbetena. Som sig bör på en vernissage bjöds det på tilltugg till. Alla elever fick även vara med om utlottning av de böcker som har funnits på hyllorna i korridorerna.
Forskning som har påverkat projektet
Ulrika Wolffs avhandling "Characteristics and Varieties of Poor Readers" fungerade som gnista till ett läsprojekt. Skolorna har under projektet vävt in lektioner i läsförståelse på olika sätt, enligt Britta Stenssons modell ur Mellan raderna. Eleverna har bl.a. fått diskutera texter på olika sätt. De gör kopplingar till sig själva och egen erfarenhet, världen och mellan olika texter. Några representanter från Björkestaskolan har besökt henne i Göteborg för att lära sig mer om hur man kan arbeta med läsförståelse, så det här arbetat har bara börjat.
Långsiktighet
Vi vill gärna göra det här igen, men kanske inte varje år. Vartannat? Eftersom de äldre eleverna har gjort det förut och vi tror inte att pedagoger orkar visa sådan entusiasm varje år.
Svårigheter
Det var svårt att hitta planeringstid med så många inblandade på skolan. Även att samordna mellan de båda skolorna var lite besvärligt.
Vid vår utvärdering av vårt arbete skulle vi nog inte ha tagit med så pass många elever. Kanske vi skulle ha begränsat oss till en årskurs istället?
Det var väldigt få föräldrar som kom på informationskvällarna. Trots information via skolsidan och meddelanden hem.
Framgångar
När vi hade räknat de färglagda fötterna upptäckte vi att det är väldigt många blå fötter, nästan hälften, vilket innebär att vi har nått ett av målen: att få föräldrar att läsa hemma. (Vi gjorde ingen undersökning precis före projektet för att mäta antalet läsande föräldrar, så vi vet inte om det har ökat.)
Vernissagen var en dundersuccé. Det kom mycket folk och alla var väldigt positiva till utställningen.
Vi valde mellan att ta in en föreläsare för föräldrar och att köpa en bok som de skulle ha glädje av en längre tid. Det känns bra att vi valde boken, för den har ju alla kvar och det var inte "onödiga" pengar som försvann för att det var få som kom på informationskvällarna, då vi delade ut boken. Alla fick en bok ändå.
Det var bra att det gällde så många barn, både på skolan och i Nykvarn. Lite gemensamt för barnen är att två skolor har haft samma projekt.
Att ha böcker i korridoren som föräldrar kunde låna hem var också positivt. Det ger fler tillfällen att låna. Boken möter läsaren, istället för tvärtom.
Bra var att försöka skapa ett projekt som vävs in i den ordinarie undervisningen, ett samarbete mellan pedagoger och bibliotekspersonal var en förutsättning för denna typ av projekt.
Bra var att lägga vernissagen i samband med att föräldrar hämtar barnen på fritids, mellan kl. 14.00-17.00, det var en stor uppslutning.
Inledning med filmförevisning av Flugsoppan kändes mycket positivt, vi var rädda för att de äldre eleverna i åk 3 skulle tycka det var "för barnsligt" men vi hörde inga negativa synpunkter.
Mycket positivt från de föräldrar som kommit och vi har även fått höra i efterskott att kvällen var lyckad.
Personalen på skolan var entusiastiska till projektet trots att de fick skjuta på annat. De stöttade eleverna i läsningen/träningen för att eleverna skall hitta rätt bok för att låna hem. För att ett sådant arbete ska ge resultat är det viktigaste att de som dagligen kommer i kontakt med eleverna, känner dem, är för arbetet.
av Birgitta Andersson
